du & jag

Att hitta tillbaka till hur det än gång var, är helt omöjligt.

Vi båda drar oss undan och visar inte intresset, iaf inte så vi ser det.
Pratar inte alls som förut och vet så gott som ingenting om varandra längre.
Gör vilt skilda saker och ser varandra på ett annat sätt.
Helt olika människor som kommit på villovägar.


Det jag känner att jag skulle vilja satsa hel hjärtat på är oss men det funkar inte, för dig är "oss" fler än bara du och jag..

Jag saknar dig fruktansvärt mycket för du betydde mer än vad någon annan har gjort och kommer att göra. Jag kommer troligtvis fortsätta med att dra mig undan eftersom det aldrig är bara du och jag och jag känner inte att jag har så stort behov av dom andra just nu och vill helst slippa dom helt. Vill kunna prata och göra saker som vi gjorde förut men det blir aldrig samma sak igen.

För mig kommer du alltid vara den du var i början, den finaste vännen på jorden som jag berättade ALLT för och gjorde ALLT med. Dock finns du inte där på samma sätt längre så därför säger allt till mig själv ist för skulle jag säga det till dig så tar du det på ett annat vis. Jag vet att du är den du var då långt där inne men jag tänker inte tvinga ut det ur dig utan hoppas att en dag kommer du att märka det själv och då lovar jag att jag står där och väntar på dig.



Jag saknar dig så tårarna bara sprutar men en sak är säker jag kommer alltid älska dig min vän och kommer finnas där för dig då du känner för att komma till mig och prata.







<3